aldrig varit kär

hon kanske är lite störd ändå, hon kanske har tappat det, helt. jo, det verkar faktiskt mer eller mindre vara så. 
hon har aldrig varit stabil, långt ifrån. men hon har ändå sett på livet med ett öppet sinne, vandrat längs gatan och lyckats sätta livet i perspektiv. hon har hoppat lycklig och traskat ledsen. 
och nu då, tappat det. jo, så är det nog faktiskt, tyvärr.

besatt, besatt, aldrig kär, aldrig, kär, aldrig.

du, han, hon, honom, henne, dröm, dö

Den sekunden hon bestämde sig för att det är okej för henne att vara förälskad i dig så blev allt ett helvete men på samma gång lättare. Att leva i förnekelse, att förneka, det är hon bra på, sämst på att erkänna. Hon är glad men inte längre lika genuint glad som förut. Hon ser dig falla framför hennes ögon och hon ser lidelsen i dina. Det är svårt att vara kär i dig, riktigt förbannat svårt är det, men hon har liksom insett att det är så det är och så det kommer få vara. Ända tills den dagen du tar ditt pick å pack och flyttar ut ur hennes värld. Den dagen är nära nu, skrämmande nära, det har hon bestämt, ut ska du, ut, ut, ut. 

Hon hoppar av lycka och skriker av smärta. 

Du förtjänar inte hennes känslor, hennes längtan, hennes åtrå, men hon ger dig dem ändå, för du har en gång rubbat henne och då svajar hon tills den dag du säger stopp. 

Vad hennes vänner säger skiter hon i, vad hennes sunda förnuft säger ger hon blanka fan i. Hon följer enbart sitt hjärta, även fast allt talar för den andra vägen. 

 "Yes asshole, I do care about you"

Kryper ner under täcket och fortsätter frossa, flera månader nu och ingen arm kring hennes höft. Ingen som snussar i hennes hår och kysser hennes hals. Hon vet att det är över nu och att det som var alltid kommer bara va. Hon kommer drömma och fantisera för det är så hon fungerar. 

Men hon vet, hon vet något fruktansvärt mycket att det alltid bara kommer förbli en fantasi.

Bon Iver – I Can’t Make You Love Me/Nick Of Time

du är min drog 

här är där, där man inte är, men där jag är är tydligen där du alltid är

hon är inte kär, det är i vart fall en sak hon är helt säker på, kär är något helt annat än det hon känner nu. nu vill hon bara ha kontroll och mest ha dig, inte i någon kär-lek, bara i en lek som är lite mer på hennes villkor än nu, en lek ni båda kan leka, tillsammans, utan förtryck och förnedring. förnedrad är vad hon känt sig den senaste veckan, du förnedra henne och gjorde ditt bästa för att bryta henne, men hon är stark. för jävla jävla stark och det kanske är du som är svag, kanske är det du och inte hon, kanske. respekt, det är det du saknar, saknar, saknar.
hon vill vara kär, hon vill leka kärlekens lek snart, hon tvivlar på att den leken någonsin kommer lekas med dig och det är helt okej, verkligen helt okej.

svin. svin. svin. duch. duch. duch. svin. svin. svag. svin. duch. sargad. svin. sårad. svin. duch. människa. svin. svin. kille. svin. duch. tjej. sargad. sårad. människa. svin. 

du förstår inte, jag förstår inte, det är okej, men stäng mig inte ute, jag försöker att förstå, försöker få dig att förstå och förstå dig, släpp in mig, det är allt jag ber av dig, allt.

Birdy – Terrible Love

kalla mig aldrig någonsin för svag

i can't change, even if i wanted to

sitter, ligger, står, går, Lily vart är du nu för tiden, vem är du nu för tiden och hur mår du? hon är inte säker och jag är det definitivt inte. ibland känns det som jag är du och du är jag, som att jag studerar oss tillsammans utifrån där jag varken är dig eller mig, bara ett kaos, hennes hjärna är bara kaos nu och kommer för evigt att vara det. hon måste bara vänja sig, leva med det, leva i symbios med sig själv och hennes nu. 
mycket har hänt det senaste året, mycket har förändrats och ruckat hennes värld, runt och runt. 
hon är ett asplöv, när det blåser som mest skakar hon som aldrig förr, hon är stark men på samma gång ett korthus, puttar du lite så faller hon. många nätter har vi suttit, ja, många nätter, hon och jag på trappen, hon med tårar i ögonen och jag med förvirrade tankar. för oavsett vad jag säger slutar hon inte gråta och när jag frågar henne, vet hon inte varför hon gråter. hon säger bara att en period varje år faller hennes värld samman och allt bli grått, allt bli på låtsas och hennes liv känns som en film, om henne själv fast hon bara ser, men deltar inte i. fylld av ångest och djupa tankar vandrar hon på solkyssta gator men känner inte värmen, hör inte människornas sommarglädje, ser inte lövens gröna färg, känner, ser, hör, ingenting.

ibland känns det faktiskt som att allt är ute för henne, som att hon kommer ta sina käraste ägodelar, stoppa dem i en ryggsäck och kasta sig utför ett stup. medan jag ibland ser den där starka, starka, vackra Lily glimta förbi och då blir jag lugn, för jag vet, och hon vet, att hon aldrig skulle göra det, hon skulle aldrig, aldrig, hoppa. 

Release me

Förut brukade hon skrolla tillbaka bland sina bilder och precis där mellan två var det, före och efter, före dig och efter dig. det är ett år sedan nu, före. 

halva delen av henne önskar att du aldrig skridit in i hennes liv och svept den förr så stabila marken under hennes svajjiga sneakers. Andra halvan är dig evigt taksam för att du just gjorde det, svepte under det hon så desperat försökt sudda undan i sitt sinne förr. du väckte det och det har sedan dess bubblat under ytan men aldrig fått upplevas så intense som med dig den där natten. det är fortfarande en balansgång mellan fantasi och verklighet, för henne känns du allt för ofta som en dröm, en illusion, en föreställning. Men hon vet lika väl som hon tvivlar att det är sant, att du är sann. 

Hon vill skrika ditt namn, om och om igen, skrika det och hoppas på att du ska höra och komma tillbaka. Men du är långt bort nu, ett helt år bort. 

Andra människor surrar i hennes liv nu och du är passé, det är inte passé, men du är. 

en vecka celibat, eller ett liv

Om du också är ett svin. då blir det nunna

så länge du är med mig

"bli inte kär i mig"

du driver med mig, att säga så är fan detsamma som att be om att hon ska bli kär. 

Hon har alltid varit lite trotsig den där Lily, hon ända sen hon va liten alltid gjort det motsatta. 

men det sjuka är att hon känner ingenting. Lily, med känslorna utanpå känner inget. Det enda hon känner är ett bekräftelsebehov, ett sjukligt starkt bekräftelsebehov från honom. 
Hon kan väl även erkänna att hon gärna haft hans kropp för sig själv. Tanken på att han kysser någon annans läppar, den tanken stör henne. Men det är ungefär där det slutar. Hon inser att ifall hon väljer att ha han för sig själv kan inte heller hon få någon annan. Vad händer då med G, och K, och D, vad händer då med deras kyssar och deras kroppar. Ska hon lämna dem till någon annan då? 

hah hon flinar för sig själv, vilken hora hon låter som nu. det är hon förstås inte, nej hon är bara som hon är Lily, känslorna utanpå med många påväg innanför. 

hah hon skrattar för sig själv åter en gång då hon inser vilket litet ego hon är, för helst hade hon velat ha både, D, G, K och R för sig själv. Bigami kanske är hennes grej. fast en exlucive sådan,. där hon fick alla. det hade nog varit en bra ide, för det kan ibland krävas en fyra mans krafter för att tillfredsställa hennes behov. ett rovdjur med starka lustar, det är Lily det, med känslorna utanpå och ett bubblande inre. 

hon vet att kär det kommer hon inte tillåta sig att bli. 
sårad, möjligt. 
Hon är en sargad själ som lätt tappar festet, gör hon det kan vad som helst rubba hennes värld. 
Lily är, hon är en fantastisk person, en mystisk och finurlig person som jag ibland undrar någonsin kommer låta någon in under hennes känslosvallande skinn. 

vill känna dina andetag mot min hals och veta, att de bara är mina

nothing like you and me

nu är hon där igen, tillbaka där hon började för många år sen. på osäkerhetsnivån. tvivlande, grubblande, ensam och tårögd. hon är en sarjad själ, hennes hjärta har nötts i kanterna lite för många gånger för att bara vara 19 år, hon är inte längre den där lilla tjejen med skrapsår på knäna, rött rufs och tusentals fräknar. tjejen vars enda bekymmer va att hinna både rida och kolla på senaste avsnittet av greys anatomy. flickan utan nött hjärta och sarjad själ, hon är den nu, den med känslorna utanpå och styrkan endast i lilltån. men hon lever, det är det hon gör och det med råge. hon är livet, lily, hon är gnistorna som får människor i hennes omgivning att flamma upp, hon är de tindrande ögonen som möter dig på stan och den varma handen som håller i dig när du är vilsen rädd och ensam. stark åt andra, det har hon alltid varit bra på, för bra på. 
fantastisk, underbar, vacker,
 ingenting. 

du kan dra åt helvete, det har jag alltid sagt

Hon saknar den andra av dig. den där trevliga människan som öppna sig för henne och berättade om sitt liv. Som valde att berätta saker som inte många andra visste efter att hon valt att berätta sina djupaste hemligheter för dig. Personen som kalla henne för sin vän men kysste henne mitt på dagen. Hon saknar den person som hon trodde att du va.
Hon är rädd, rädd att det är hon som drivit fram idioten du nu är, hon är rädd att det va hon som va idioten och du va den s ville ha mer. Hon söker efter svar men hon får inga och som det verkar kommer hon aldrig att få det.
Hon är förvirrad, förvirrad över om det är hennes känslor som spelar henne ett spratt eller om det är på riktigt, hon har inte en aning, ännu en fråga hon söker svar på men du verkar inte ha några svar att ge, mer än tystnad.
HAHA, hon skrattar för sig själv när hon inser att du är precis som alla andra, lika patetisk och ynklig. HAHA, hon skrattar igen när hon inser att hon inte behöver dog egentligen, men hon suckar och känner besvikelsen när hon inser att hon nog vill ha dig, i alla fall lite. Hon suckar och klappar sig mentalt på huvudet.

Hon vet precis vad som händer i hennes hjärna, det har hänt förut, flera gånger förut.
Någon annans läppar, någon annans hud och andetag i hennes öra. Det är det hon behöver, men är det det hon vill ha..

you're on to me, on to me and all over

jag har hittat den nu, smaken, lukten, smaken från dina kyssar. jag har hittat den nu i någon annan, från någon annans läppar, från någon annans andetag

- cigaretter och öl

drömmen om lycka

hon är liksom sådär kall fast ändå full av värme. hon vill ha han när men långt ifrån. hans kyssar och hans hand som smeker, den vill hon ha, hela tiden, överallt. men han, han vill hon ha på replängds avstånd. inte för att hon är rädd längre, nej nu är hon inte rädd längre. hon har blivit modig, modig och orädd för att vara sårbar. hon har låtit muren trilla ner och välkomnar in människor under hennes skinn. jag är så stolt, så otroligt stolt över henne. jag är glad, och hon är glad. fina fina Lily. Lily med sammetsskorna och sockerleendet har blivit Lily med platåbootsen och rånarglowsen. hon har blivit stark, starkare än någon någonsin kunnat ana. hon är grym nu, med skinn på näsan och hon är orädd, jag kan inte säga det tillräckligt, hon är orädd, modig och sig själv. 

det händer inte mycket nu, inte alls mycket. hon har funnit sig själv, det är tillräckligt. hon har hittat hem i sig själv, hon har funnit ut att hon är kär i kärleken och inte i könet på sin kärlek. hon är vacker, stolt och full av liv. hon är trygg och lugn, vacker, så vacker. 
jag är stolt, hon är trygg, vi är glada, lyckliga till och med. 

PUSS på dig Lily, puss, puss, puss

de river trapphuset, hela huset. river ner och bygger upp.

forever young

det där med att gå på bio ensam,
lämnar en timma tidigt och där står du, eller där går du, 3 meter från min bil, med en cigg i din hand förbi, 

att aldrig ses igen, det stämde halvt, jag såg dig, du såg inte mig, det gör inget, inget alls