Det finns fan ingenting i den är världen att leva för just nu, ingenting och allting.
För vet du vad? om hon inte kastat sig ut så skulle hon ju aldrig trillat, och hade du fångat henne så hade hon aldrig faceplantat ner i asfaltstrottoaren! Så man kan ju säga att hennes vilja att inte leva är ditt fel, det är ditt jävla fel att världen inte längre vill vara hennes vän och om något är ditt fel så är det att du inte va där och fångade henne.
Fine! Du kanske inte ville ha henne men du kunde i alla fall fångat henne för att säga det.
Klumpen i hennes mage har vandrat neråt, 20 cm neråt och satt sig i djupet av hennes mage. Illamående är vad hon är nu, viljan att spy men inte kunna, den har du gett henne.
Jag har fångat henne åt dig, jag va 5 minuter för sen så skrapsåren i hennes ansikte de är där, men hålet i hennes hjärta det håller vi på att fylla ut tillsammans hon och jag.
Det va ingen som höll din hand när hennes skakade av gråt, jag vet det och jag vet hur förbannat tufft du tycke det va. Jag vet det för nu sitter jag där med hennes hand i min. Hon är en förlorad själ och du va inte stark nog att hjälpa henne hitta och jag förstår dig, jag förstår precis!
