vet du vad jag bryr mig, inte, jag är kär i bilden av dig inte i dig

det är liksom du som sätter igång alla hennes känslor och som får henne att tappa fattningen i den tryggaste situtationen, det är dig hon dansar för, varje rörelse är för dig.
vet du vad som händer när du låter henne komma nära, hennes tankar rusar. för när du är nära är hon lycklig i sitt ovetande, om att du inte är nära på samma sätt som hon.
när hon blundar och lutar sin panna mot sin hand, då vet jag att det är du som springer i hennes huvuvd. när hon blundar ser hon millimeter för milimeter av ditt ansikte, centimeter för centimeter av dina händer, hon lyfter den andra handen och låter den vila i luften med handflatan mot himlen, som om hon väntar på din hand.
varje gång du lägger din arm om henne är det som, som att hennes värld står still, hon väntar på att du ska säga nått om att hon är vacker, eller bara hur hon mår. Hon andas inte på fjorton sekunder, och du gör inget, du säger inget, du bara kollar på henne och låter henne plågas i din tysthet.
du går din väg och nästa gång hon ser dig kysser du en annan.

för att om världen hade tänkt att det skulle bli ni två, hade det redan varit ni

kärlekshistorier, kille träffar tjej, tjej blir kär i kille, kille blir kär i tjej, tusentals, lyckliga leenden och händer hårt i varandras.
varje film, varje tv serie, överallt, kärlek, lycka, men alla andra då, de som älskar men inte blir älskade, de då, vem skriver om dem...

tre månader har gått nu, sen hon sist tänkte på honom, han med sammetslockarna och gubbskorna. två månader har gått och hon har bara tänkt på honom, han med det korta rufset och stuprörsjeansen, hennes hjärta skriker men det är ingen som hör. hon slutade springa för en månad och tre veckor sen, hon stannade bara, inte för hon sprang in i mig eller i nån annan, hon sprang in i uppvaknandet, hon sprang rätt in i det och framför henne i tankarna, var du. men felet var att du var bakom galler, någon annan hade låst in dig.

hon faller alltid fel, Lily, hon faller alltid lite fel. hon har bestämt sig för att mannen i hennes liv är denna stimulerande, kreativa och vackra personen som bara dansar in i hennes liv och sveper in hennes hjärta i sina armar. men vet du vad, när du dansade in dansade du inte för henne, du dansade för alla trånade blickar i rummet. men det var hon tog första steget, det var hon som steg fram och sa "du är det finaste jag sett" och sen den kvällen är du den ända i hennes drömmar.

vet du vad jag tror, jag tror att du vill att du ska vilja ha henne, men du är rädd, du är lika rädd som hon

ditt hjärta liksom hennes har aldrig kramats tillräckligt hårt