djupt, djuriskt och för jävla vackert

det är liksom ingen mening att försöka mera. du är för svåråtkomlig, för fin och för vacker för henne.

hon vill ha dig, ha hela dig. det är det där djuriska igen. det där djupa, innerliga, hungriga. hon fick bara en smakbit, hon vill ha hela menyn. 

hon skulle göra allt, ja typ allt, för att få igen, för att få stryka ditt hår från din kind, få smeka din höft, kyssa dina mjuka läppar, dela din cigg. hon skulle ge nästan vad som helst.

hon försöker inte längre, hon vågar inte försöka mer för hon vågar inte bli besviken. så hon har gett upp. har du gett upp? hon hoppas fortfarande att du inte gett upp henne än. hon hoppas på ett rop från dig, en inbjudan, ett hopp. hon hoppas

lite till. lite till. lite till. men bara lite till

I will wait, I will wait, I will wait for

tre nätter i rad har du varit i hennes drömmar. tre nätter. det är inget djupt, det är inget romantiskt, det finns inget där som speglar de känslor hon tror sig ha för dig. det känns bra. hon är nöjd med det. för nu har det gått för lång tid, för mycket tid har passerat och för mycket har hänt.

nu går hon runt i väntans tider, väntan på att bli svept iväg igen, väntar på att hon ska hitta någon ny att fylla din plats med. hon avvaktar men söker, hon vill känna så igen, även om de två månaderna var de två värsta i hennes liv vill hon känna så igen. hon vill bli betagen, vill bli lycklig, ledsen, tagen. hon vill känna smärta och svartsjuka, längtan och hunger. hon vill vara på väg mot någon igen, på väg mot en känsla. en känsla utan besatthet.

hon vill ta telefonen och slå in ditt nr, hon vill ringa dig och säga att hon finns här, hon är här, här, här, här, och fråga, vart är du? men, men, hon vet vad svaret kommer vara, det hon inte vill att det ska vara, hon vet, vet, för hon är inte dum nog att fortfarande ha hopp. hon är inte så dum, dum, dum. hunger. besatthet.

lite av allt hon gör är för dig, för att få din uppmärksamhet, lite, kanske allt. hon lever och andas lite för dig. men det är liksom lite sjukt, hon är lite sjukt liten nu för tiden. hon slavar igen, slavar under sina känslor för dig. känslor ingen vet om, känslor knappt hon känner till längre. hon känner, hon tänker dig och viskar ditt namn, känner dig, men hur långt bort är du inte, miljoner mil, miljoner.

bryter samman, bryter ihop, skakar, gömmer sitt ansikte i händerna och gråter, hyperventilerar, bryter ihop, minuter, vaknar upp och mår, mår, mår, hur mår du? mår, tänk om hon svarat ärligt på den frågan varje gång någon ställde den, alla hade trott hon va ett psykfall, psyk, galen. besatt.

hon är galen, hon är galen, tokig, galen, psyk, hon är galen och besatt, och vart är du?



Sara Bareilles – Gravity

oh love, one last try

hon vet smärtan, hon känner igen den lika väl som vägen till hennes barndomshem. hon vet att den är bestående, för några fler timmar, några fler dagar och några fler veckor, antagligen, är den bestående. det går bra ibland nu, nu går det faktiskt riktigt bra ibland för du har börjat suddas ut från hennes näthinna, du har börjat blekna från hennes minnen och du har börjat bli mer av en illusion än en verklig person.

hon minns dagen ni träffades, hon minns, hon minns varenda sekund av den dagen, den dagen kommer hon aldrig glömma, hon kommer aldrig glömma vad hon gjorde den där dagen, hur hon tvekade när hon satte foten på perrongen och när hon klev av tåget på okänd plats, hon tvekade, hon tvekar ofta, hon är en tvivlare, en drömmare, en tänkare. hon kommer aldrig glömma smaken av dina läppar och lukten i ditt hår, aldrig. 

mango

månader har gått nu men hennes tid står fortfarande stilla. hon är inte redo att ta steget ut än, hon står kvar en stund till, en stund till på kanten till tryggheten, på kanten till dig.

hon känner obehag, ibland. det är den där känslan av ovisshet och om hopplöshet, hon känner den, ibland. hon är oviss om framtiden, hon är ovisst om sin egen existens och hon är oviss om visheten. du är hennes dröm, hon har en dröm och i den är du huvudpersonen, hon är i den drömmen, hon vill leva i den drömmen med dig, i dig. 

förvirring

hon vet inte vem hon är, hon vet inte vem hon vill vara och hon vet inte vem hon kommer att bli, det ända hon vet är att hon vill, hon vill

Ane Brun – It All Starts With One