nu är hon där igen, tillbaka där hon började för många år sen. på osäkerhetsnivån. tvivlande, grubblande, ensam och tårögd. hon är en sarjad själ, hennes hjärta har nötts i kanterna lite för många gånger för att bara vara 19 år, hon är inte längre den där lilla tjejen med skrapsår på knäna, rött rufs och tusentals fräknar. tjejen vars enda bekymmer va att hinna både rida och kolla på senaste avsnittet av greys anatomy. flickan utan nött hjärta och sarjad själ, hon är den nu, den med känslorna utanpå och styrkan endast i lilltån. men hon lever, det är det hon gör och det med råge. hon är livet, lily, hon är gnistorna som får människor i hennes omgivning att flamma upp, hon är de tindrande ögonen som möter dig på stan och den varma handen som håller i dig när du är vilsen rädd och ensam. stark åt andra, det har hon alltid varit bra på, för bra på.
fantastisk, underbar, vacker,
ingenting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar