Hon saknar den andra av dig. den där trevliga människan som öppna sig för henne och berättade om sitt liv. Som valde att berätta saker som inte många andra visste efter att hon valt att berätta sina djupaste hemligheter för dig. Personen som kalla henne för sin vän men kysste henne mitt på dagen. Hon saknar den person som hon trodde att du va.
Hon är rädd, rädd att det är hon som drivit fram idioten du nu är, hon är rädd att det va hon som va idioten och du va den s ville ha mer. Hon söker efter svar men hon får inga och som det verkar kommer hon aldrig att få det.
Hon är förvirrad, förvirrad över om det är hennes känslor som spelar henne ett spratt eller om det är på riktigt, hon har inte en aning, ännu en fråga hon söker svar på men du verkar inte ha några svar att ge, mer än tystnad.
HAHA, hon skrattar för sig själv när hon inser att du är precis som alla andra, lika patetisk och ynklig. HAHA, hon skrattar igen när hon inser att hon inte behöver dog egentligen, men hon suckar och känner besvikelsen när hon inser att hon nog vill ha dig, i alla fall lite. Hon suckar och klappar sig mentalt på huvudet.
Hon vet precis vad som händer i hennes hjärna, det har hänt förut, flera gånger förut.
Någon annans läppar, någon annans hud och andetag i hennes öra. Det är det hon behöver, men är det det hon vill ha..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar