Release me

Förut brukade hon skrolla tillbaka bland sina bilder och precis där mellan två var det, före och efter, före dig och efter dig. det är ett år sedan nu, före. 

halva delen av henne önskar att du aldrig skridit in i hennes liv och svept den förr så stabila marken under hennes svajjiga sneakers. Andra halvan är dig evigt taksam för att du just gjorde det, svepte under det hon så desperat försökt sudda undan i sitt sinne förr. du väckte det och det har sedan dess bubblat under ytan men aldrig fått upplevas så intense som med dig den där natten. det är fortfarande en balansgång mellan fantasi och verklighet, för henne känns du allt för ofta som en dröm, en illusion, en föreställning. Men hon vet lika väl som hon tvivlar att det är sant, att du är sann. 

Hon vill skrika ditt namn, om och om igen, skrika det och hoppas på att du ska höra och komma tillbaka. Men du är långt bort nu, ett helt år bort. 

Andra människor surrar i hennes liv nu och du är passé, det är inte passé, men du är.